HÖKARNA ELLER DUVORNA – vem har rätt

publicerad december 2013

I Riksbankens direktion rasar  striden mellan hökarna och duvorna. Hökarna anförda av riksbankschefen Stefan Ingves, motsätter sig räntesänkningar med hänvisning till hushållens höga skuldsättning som hotar den finansiella stabiliteten.

Duvorna inspirerade av den fd vice riksbankschefen, Lars E O Svensson, driver den motsatta linjen. Riksbankens uppdrag att värna prisstabiliteten – inte den finansiella stabiliteten – och då inflationen ligger långt under den målnivå om 2 procents inflation som Riksdagen bestämt ska räntan sänkas. En räntesänkning sätter också, enligt duvornas bedömning, fart på ekonomin.  Ty med lägre räntor vill hushållen konsumera mer och företagen investera mer.

Till detta ska läggas den indirekta effekten som fungerar så att när räntan sänks försvagas kronkursen. Då blir det lättare för vår exportindustri att hävda sig i den globala konkurrensen.

Det ligger mycket i detta synsätt. Ekonomin går bevisligen på sparlåga och behöver all den stimulans den kan få. Men frågan är om företagen verkligen investerar mer om räntan sänks ytterligare. Förmodligen inte – räntan är ju redan rekordlåg och finns inga köpare hjälper inga räntesänkningar.

Så om räntan tjänat ut sin roll som ekonomiskt politiskt styrmedel varför då sänka den ytterligare och med det riskera att skuldsättningen antar nivåer som hotar den finansiella stabiliteten? Ungefär så resonerar hökarna.

Och det är helt rätt att hushållens skuldsättning ligger på en mycket högre än tidigare. Men samma statistik visar att det är de ekonomiskt starkaste hushållen som svarar för merparten av skulderna. Då det är sannolikt att denna grupp klarar även stora räntehöjningar utan att bli ekonomiskt pressade utgör hushållens skulder i grunden inte något hot mot den finansiella stabiliteten.

Men det är läget som det är just nu. Vad som händer om räntan sänks ytterligare vet vi inte. Kommer det att trigga igång skuldsättningen hos också de ekonomiskt svaga hushållen? I så fall kan läget bli mycket besvärligt när räntan återgår till normala nivåer. Vad överskuldsättning kan föra med sig lärde vi oss av vår kris på 1990-talet. Där vill vi inte hamna igen.

Vem har då rätt? Vad säger vetenskapen?

Dessvärre erbjuder den inte mycket till hjälp. Nationalekonomin kan nämligen inte jämföras med exempelvis fysiken. I fysiken kan experiment upprepas under identiska villkor och med dess hjälp kan säkra samband med många decimalers noggrannhet fastställas. Men i nationalekonomin är upprepade experiment en omöjlighet – där kan bara ett enda utfall observeras – det som verkligen inträffade. Varje beräkning av den effekt en åtgärd kan föra med sig, exempelvis en räntesänkning, måste baseras på antaganden om orsakssamband, beteendemönster och inte minst om framtiden.  För det räcker inte alla begåvningar i världen – då behövs  också den kristallkula som inte finns.

Så på frågan om vem som har rätt – hökarna eller duvorna – är svaret: vi vet inte. Det får framtidens forskare reda ut. Men själv är jag beredd att sätta en slant på Ingves.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: