Regeringen i uppförsbacke

publicerad den 25 september

Så rivstartade det nya riksdagsåret med gräl i skatteutskottet. Oppositionen hade hittat ett sätt att stoppa regeringens förslag till höjning av brytpunkten för statlig skatt – utskottsinitiativ.

Denna möjlighet att kringgå budgetlagen verkar ha kommit som en stor överraskning för regeringen som levt i den trygga förvissningen att budgeten var det inga problem att baxa igenom i riksdagen. Detta tack vare budgetlagen.

Lagen tillkom under 1990-talets krisår och innebär att budgeten ska tas i två steg. Först klubbas ramarna och därefter delposterna. Syftet med ordningen är att sätta ett tak för de utgifter och de skattesänkning som riksdagen ska besluta om för att på så vis säkerställa att statens finanser inte urholkas.

Frågan är dock om oppositionens initiativ till mindre ambitiösa skattesänkningar än de regeringen föreslagit omfattas av budgetlagen. Initiativet går ju ut på att komma under taket inte att överskrida det. Initiativet stärker alltså statsfinanserna!

Att riksdagen skulle utveckla ett sådant ansvarsfullt beteende hade arkitekterna bakom budgetlagen helt förbisett. Därför ”togs inte höjd för” för utspel av det slag vi nu ser. Så det är nog bara för regeringen att bita i det sura äpplet!

Regeringsombildningen var den andra händelsen som skapade stora rubriker. Ut åkte Fredrik Reinfeldts gamla parhäst – tillika vice partiledare – Gunilla Carlsson. Blev hon petad var den stora frågan. Nix, om vi ska tro statsministern, hon hade bett att få andra uppgifter.

Kanske är det så. Men hennes hastiga sorti kan också ha varit ett sätt att ta udden av den kritik som blossat upp i kölvattnet av medias avslöjanden om att Carlssons lön som biståndsminister betalats av biståndet och inte som brukligt ur anslaget till regeringskansliet.

In kom istället arbetsmarknadsutskottets ordförande – Elisabeth Svantesson (M). Hennes bakgrund i Livets ord fick media att omedelbart ifrågasätta hennes lämplighet. Det som särskilt upprörde var hennes starka abortmotstånd.

 Svantessons försvar var inte klockrent enligt regelboken. Men begripligt. Hennes politiska erfarenhet är begränsad och det tar tid att lära sig hur media ska behandlas.

 Det hjälpte inte mycket att hon försäkrade att hon nu stod bakom regeringens linje och inte hade för avsikt att söka påverka den. Media fortsatte att mata på med frågor om hur hon egentligen såg på aborter och uppfattade hennes vaga svar som källa till framtida problem för regeringen

Hur man nu kan tycka det är svårt för mig att förstå. Vår religiösa tro är grundlagsskyddad. Detta skydd gäller alla – också  politiker. Ett engagemang i Livets ord kan därför omöjligen diskvalificera för politiska uppdrag.

Den nervösa upptakten tyder på att det blir ett spännande politiskt år. Regeringen befinner sig i motvind och media driver på. Bra, media ska granska makten, men för att vara trovärdig gäller det för den att göra rätt saker: att se till vad våra politiker uträttat och vilka frågor de arbetat och inte göra deras religiösa hemvist till en huvudfråga.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: