FÖR TIDIGT ATT ROPA HEJ

publicerad den 13 februari

Nöjt meddelade EU:s stats- och regeringschefer att de efter 26 timmars förhandlingar kommit överens om EU:s budget. Men det innebär inte att frågan är avgjord – bara att första halvlek är vunnen. Nu återstår den andra vars utgång är totalt oviss. Med de nya regler som gäller sedan 2009, skall nämligen budgeten också godkännas av EU-parlamentet.

 Bakgrunden är följande. För 10 år sedan, när EU stod på toppen av sin förmåga, drabbades medlemstaternas ledare av hybris. Stärkta av att alla kurvor pekade rätt – införandet av euron som gemensam valuta hade klarats av med glans, 10 länder stod i kö för att bli nya medlemmar och alltfler drog nytta av den fria rörligheten som den inre marknaden erbjöd – kallade ledarna till ett konvent. Dess uppgift var att arbeta fram en konstitution för EU som skulle göra EU både mera demokratiskt och mera effektivt.

Ett år fick konventet på sig för att klara uppgiften och på utsatt tid levererades ett förslag till konstitution för EU. Några gränser för vad unionen skulle åstadkomma framöver verkade inte finnas hos konventets 105 delegater. Sålunda presenterades inte bara förslag på nya beslutsformer utan även på gemensam flagga och nationalsång.

Efter det att stats- och regeringscheferna antagit förslaget skickades det ut till medlemsländerna för deras godkännande. Och det är möjligen nu som övermodet firade sina största triumfer. Ty man lät folket bestämma om konstitutionen. Det skulle man inte ha gjort, ty de sa ett kraftfullt nej. 

Efter det lades förslaget på is ett år för att ge tid åt reflektion. Så mycket reflektion blev det nog inte för när konstitutionen återuppstod ett år senare var det i stort sett identiskt med det förslag som röstats ner tidigare. Bara namnet var nytt – Lissabonfördraget.

Denna gång tog ledarna det säkra före det osäkra och lät parlamenten – inte väljarna – godkänna det. Vilket de också gjorde utan mer hörbara protester.

Det är här embryot till de budgetsvårigheter vi nu ser ligger. Ty med det nya fördraget fick EU-parlamentet mer att säga till om. Bland annat skulle det få vara med och bestämma budgeten.

Att öka EU-parlamentets makt var ett sätt att få tyst på alla de som kritiserat EU för sitt demokratiska underskott. Men det är en vansklig väg ur beslutssynpunkt för EU-parlamentet består inte av lika lydiga knapptryckare som exempelvis den svenska riksdagen.

Faktum är att vi redan fått bevis på att det kommer bli stökigt. Ty knappt hade stats- och regeringscheferna gett budgeten sin välsignelse förrän EU-parlamentets talman, Martin Schulz, gjorde tummen ner för den. Han förutspådde därtill att omröstningen skulle bli hemlig med argumentet att parlamentarikerna inte skall riskera repressalier från sina respektive regeringschefer på hemmaplan om de röstar ”fel”. Hemlig omröstning är dynamit i sammanhanget. Vad som helst kan hända. Så än är det för tidigt att ropa hej!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: