Denna gången har faktiskt VP rätt – åtminstone nästan!

Vinst i den skattefinansierade välfärden har seglat upp som en av de hetaste politiska frågorna. Men trots att en majoritet av allmänheten inte tycker att vinst hör hemma där, är det bara Vänsterpartiet som tagit en tydlig ställning mot vinsterna.

Men Vänsterpartiet har bara delvis rätt. Det är inte vinsten i sig som är problematisk utan att det saknas regler för vilken målsättning som skall gälla för välfärdsföretagen.

För mig är det en självklarhet att bolag med vinstintresse som enda målsättning inte hör hemma i den skattefinansierade välfärdssektorn. Med det resonemanget utesluts aktiebolag från att sälja välfärdstjänster. Syftet med verksamhet som bedrivs inom ramen för ett aktiebolag är nämligen enbart, enligt aktiebolagslagen, att bereda ägarna vinst. Den VD som agerar på annat sätt kan räkna med att bli stämd av bolagets ägare, förutsatt att vinstmaximeringskravet inte skrivits bort i bolagsordningen.

Och det är just kravet på vinstmaximering som ställer till det. I själva verket är denna målsättning helt oförenlig med produktion av välfärdstjänster. Förklaringen är enkel.

Välfärdstjänsterna utgör hörnpelarna i det offentliga public service uppdraget. Utmärkande för public service är att dess tjänster skall vara tillgängliga för alla på samma grunder. Ingen får exkluderas!

Logiken för ett aktiebolag är emellertid den motsatta: bara lönsamma kunder är intressanta. De är ju bara de som bidrar till bolagets vinst. Icke lönsamma kunder exkluderas därför från den krets som bolaget vänder sig mot.

Denna skillnad i synsätt märks tydligt i budgetarbetet. I ett aktiebolag börjar det med den nedersta raden – den som anger hur stor vinsten skall vara. Alla andra storheter (pris, kvantitet, kvalitet, kostnader m.m.) bestäms sedan med den önskade vinsten som utgångspunkt.

För andra verksamhetsformer såsom stiftelser, kooperativ är det tvärtom. Budgetarbetet börjar med den översta raden: hur de tilldelade medlen skall användas för att uppnå det bästa resultatet mätt i termer av antal godkända studenter, undervisningskvalitet, vårdade patienter m.m. Det hindrar givetvis från att vinst kan uppstå också för sådana organisationer beroende på hur verksamheten utvecklas men det är inte målet.

Konkurrens inom vård, skola och omsorg är bra. Den vitaliserar. Men det är inte ett renodlat marknadstänkande inom det vinstmaximerande aktiebolagets form som är nyckeln till mångfald och effektivitet utan möjligheten att få producera välfärdstjänster också på annat sätt än det som ansvariga myndigheter bestämt.

För den som vill reformera systemet är det är alltså inte vinsten som skall stoppas utan de bolag som har vinsten som enbart mål för verksamheten. Och jag kan inte se varför inte Sverige skulle kunna införa en sådan begränsning när det gått bra att göra så i alla andra länder!

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: